Sociala medier är ett laddat ämne i dessa dagar. Efter den arabiska är man även i många demokratiskt styrda länder orolig för att stora folkmassor ska samlas. I Storbritannien dömdes nyligen två ynglingar till fyra års fängelse var för att ha skapat Facebook-evenemang som uppmanade till upplopp och vandalism. De hårda straffen är kanske inte den bästa formen av krishantering från myndigheternas sida, framför allt med tanke på att ingen förutom polisen dök upp till något av evenemangen, och eftersom den ene bad om uräkt för sin sida, och tog bort den efter mindre än ett dygn.

I Kina är denna typ av upplopp vanliga. Eftersom ett eller två tecken utgör ett ord i det kinesiska skriftspråket går det att få in mycket information på 140 tecken. De två största inhemska tjänsterna underkastar sig dock myndigheternas granskning, men trots det samlas kineser regelbundet till protester som ibland urartar. Ofta använder man kodspråk och omskrivningar för att kringgå censuren.

Sociala medier kan dock även användas av myndigheter och organisationer för att stävja kriser på olika sätt. Ett användningsområde kan vara att motverka ryktesspridning, och förekomma olika typer av spekulationer. Att delta i en aktiv dialog med andra, både opinionsbildare och medborgare, är en viktig del i detta. Många kommuner skapar därför egna sidor på Facebook, och öppnar Twitter-konton för att snabbt kunna nå ut med information. Ett av de mest lyckade exemplen är Katrineholms kommunchef Mattias Jansson, som följs av 2800 konton på Twitter. Även om många av hans inlägg handlar om sociala mediers användbarhet, alt. vem han ska äta lunch med, har han etablerat en kanal som kan användas för många andra syften.